Ubuntu och GNOME

OJ.. Nu var det verkligen länge sedan jag skrev ett inlägg här. Över ett halvår! Jag har helt enkelt inte varit speciellt motiverad, men nu blickar vi framåt istället och hoppas på att jag kommer fortsätta skriva!

Det har hänt ganska mycket i Ubuntu sedan jag skrev senast, i alla fall visuellt. Och det ser ut som om det kommer hända mycket framöver. Unity har ersatt det gamla gränsnittet i Ubuntu, program skrivna med det grafiska ramverket Qt kommer göra entré i Ubuntus programuppställning och fönstersystemet Wayland kommer knuffa undan X11.

Allt detta är ett steg bort från GNOME, skrivbordsmiljön som Ubuntu använt sig av sedan början. Vissa personer i Canonical påstår dock att de är - och kommer fortfarande vara - ett GNOME-baserat operativsystem*. Nu vet jag inte riktigt hur många komponenter från GNOME man behöver för att klassificera some en "GNOME-distribution", men jag får känslan att Ubuntu är på väg att tangera den gränsen.

Nu börjar det pratas om att GNOME ska bli ett fullständigt operativsystem baserat på Linux. Detta kan ses som ett hot och kanske som en hämnd mot Ubuntu, men personligen tror jag inte att det hade gjort någon skillnad även om Ubuntu använde GNOMEs alla komponenter och standardkonfigurationer. GNOME vill inte längre se till att deras skrivbordsmiljö fungerar för flera olika uppsättningar av kärnor, initieringsystem osv. De vill göra ett operativsystem som är perfekt integrerat med skrivbordsmiljön.

Min slutsats är då att Ubuntu kanske faktiskt bör bli mer av en KDE-distribution. Borde det inte vara möjligt att få Unity att fungera med KDE? Uppenbarligen behöver man inte dela gränssnitt för att vara en "Gnome-dist", så varför skulle man behöva dela gränssnitt med KDE? Det som är kvar är bl.a. biblioteken och uppsättningen av applikationer. Ubuntu har aldrig använt exakt samma uppsättning applikationer som Gnome, och alla applikationer har inte använt sig av GNOME-biblioteken (Firefox, Openoffice/LibreOffice), därför ser jag inte varför de skulle känna sig tvingade att ha samma uppsättning som KDE. KDE-biblioteken är, från mina erfarenheter, enklare och har fler funktioner (rätta mig om ni inte samtycker). Jag tror att många utvecklare hade uppskattat att bygga applikationer gentemot de biblioteken.

Jag har börjat testa KDE igen och för första gången känner jag mig inte obekväm i det. Innan har jag kunnat använda det i några få dagar, men blivit tvungen att springa tillbaka eftersom det kändes så segt och förvirrande. Nu verkar det ha stabiliserats rejält och jag fungerar riktigt bra med KDE nu. Kubuntu 11.10 kommer fokusera på tillgänglighet och att få en bantad uppsättning av KDE. Detta är vad KDE har saknat innan och jag ser inget fel med att gå över till KDE nu.

En bild jag gjorde för några månader sedan för att illustrera hur GNOME-utvecklarna känner sig.



*Hittar ingen källa, men jag är ganska säker på att jag läste det någonstans en gång i tiden